Nu har det gått ytterligare fem månader sen jag sist uppdaterade här. Livet har fullständigt förändrats, från att ha vart två är vi nu tre. En liten Stella tittade ut 02.39 natten till den 22:e september, 2010 såklart. Det va det häftigaste å mest omtumlande som hänt, det absolut lyckligaste ögonblicket i mitt liv. Nio månader av väntan är över.
Livet som småbarnsförälder är, än så länge, ganska lätt. Kanske för att jag i bakhuvudet hade trott att det skulle bli en kolikbebis. Men hon är så snäll å glad, sover bra om nätterna. Så ska inte klaga. Men visst finns det stunder där jag undrar va jag har gett mej in på.
Babyblues är nåt dom allra flesta nyförlösta mammor får, så även jag. Jag grät floder å undrade hur jag kunde tro att jag skulle bli en bra mamma. Hur jag skulle kunna ta hand om henne, ha ansvar för en liten bebis. Det va skitjobbigt, trodde aldrig att det skulle gå över. Men det gjorde det.
Jag vet inte hur det kommer gå att blogga nu igen, lusten har lixom inte infunnit sej riktigt. Men jag ska ge det ett försök. Ett försök att åxå få tummen ur å börja träna å äta bra. För dom kilona som har försvunnit sen förlossningen vill jag inte ha tillbaka. Helst minus 10 kilo till.
Nu är maten serverad. =O)
Adiós!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar